onsdag 12 april 2017

Stora kostnader för reningsverken att ta hand om köttätandets kväveöverskott




Under de senaste 30 åren har Medelsvenssons köttätande ökat med 30-40 procent. Idag äter hen i genomsnitt ungefär dubbelt så mycket kött som är näringsmässigt motiverat.

Det är många hälso- och miljöaspekter relaterade till produktion och konsumtion av kött som återkommande diskuteras i det offentliga samtalet, t ex huruvida det är hälsosamt att äta mycket rött kött och köttproduktionens andel av de globala utsläppen av växthusgaser. 

En miljöaspekt som inte lyfts fram så ofta är vad som händer i andra änden, nämligen frågan om vad som blir konsekvensen av överkonsumtion av kött för utsläppen i avloppen och därmed för belastningen på reningsverken. 

Olika typer av kött innehåller ca 25-30 procent protein. Protein innehåller i sin tur ungefär 16 procent kväve. När vi äter mer och mer kött leder det till att mer kväve kommer ut med urinen. Eftersom merparten medborgare är anslutna till kommunala reningsverk innebär det ökad belastning med kväve på dessa.

Kväveutsläpp är ett problem för många vattenrecipienter, det leder till ökar produktion av alger och högre växter, igenväxning och bottendöd. Eutrofiering är ett samlande namn för dessa följdverkningar. 

Kväve spelar en viktig roll för eutrofieringen av havet. Vad gäller Östersjön är Sverige anslutet till Helsingforskonventionen som syftar till att säkerställa en god havsmiljö. Enligt konventionens handlingsplan (Baltic Sea Action Plan) ska alla anslutna länder inklusive Sverige minska sina utsläpp av bl a kväve. 

I det perspektivet är det ökade köttätandet förstås ett allvarligt problem. En studie av fem stora svenska reningsverk och ett finskt reningsverk visade ett tydligt ökande inflöde av kväve per ansluten person under de senaste dryga 20 åren. 



Detta har medverkat till att framtvinga att de svenska kommunala reningsverken bygger ut det s k "tredje steget" som syftar till att ta bort kväve i inkommande vatten. Oorganiskt kväve omvandlas där till ofarlig kvävgas som avgår till atmosfären. Alla svenska reningsverk med mer än 10000 personer anslutna ska bygga ut detta tredje steg. 

Vad detta kostar det svenska samhället har jag inte mäktat med att hitta en uppgift på, detta trots flitigt googlande. Dock har jag i Ny Teknik i en artikel från 2014 hittat uppgifter för Ryaverket i Göteborg med 700000 personer anslutna. Det tredje steget där kostade 360 miljoner kronor. I samma artikel anges att tillkommande energi och kemikalier kostar ca 7,3 miljoner kronor per år för ett reningsverk för 100000 anslutna personer. 

Om dessa siffror är representativa skulle kostnaden för att bygga ut tredje steget i landet vara ca 1 miljard per år inklusive drift. Detta antaget att utbyggnaden gäller 8 miljoner svenskar och att investeringen skrivs av på 10 år.

Kostnaden kan som tankeexperiment slås ut på landets köttkonsumtion, det ger en kostnad på cirka 3 kronor per kg kött. Det borde diskuteras om den kostnaden inte rimligen borde vara en del i en köttskatt. Det känns surt att vi som inte äter kött ska vara med och betala.  

Beräkningar:

Investering tredje steget:

360 mkr (kostnad Rya-verket) x 8 miljoner invånare anslutna till tredje steget i landet / 0,7 miljoner anslutna Ryaverket = 4100 mkr 

Tio års avskrivning ger 410 mkr per år

Driftkostnad tredje steget: 

7,3 mkr per år för 0,1 miljon anslutna personer x 8 miljoner invånare anslutna till tredje steget i landet / 0,1 miljoner anslutna = 580 mkr per år.

Totalt tredje steget investering plus drift: 410 + 580 mkr = 990 mkr per år. 

Olika uppgifter florerar om hur mycket kött Medelsvensson äter per år idag, de ligger mellan 40 och 50 kilo. Om vi antar 45 kilo och räknar på de 8 miljoner personer jag antagit är anslutna totalt till reningsverk större än för 10000 personer, blir det totalt 360 miljoner kilo kött.

990 miljoner kr årskostnad för tredje steget / 360 miljoner kilo kött = 2,75 kr/kilo kött

Se detta som ett diskussionsinlägg. Det finns säkert mer precisa siffror att leta upp. Hör gärna av dig om du har sådana. 

Källor:

Mer kött på faten tufft för reningsverken. Ny Teknik 2014-11-19.

Influent loads - observed trends at large wastewater treatment plants in Sweden. Susanne Tumlin och Ann Mattsson, Gryaab AB, Göteborg (ägare av Ryaverket). Konferenspapper som enligt uppgift presenterades på NordIWA2013 och på IWA2014. IWA = International Water Association. Artikeln finns som pdf på nätet under insynsverige.se  




   





  

1 kommentar:

  1. Intressant och nyanserat, men mycket osäkert. Någon borde räkna mer ingående. Eftersom det är relativt stora summor borde de kvantitativt beaktas.

    SvaraRadera