söndag 30 juli 2017

Ägaren till Gekås planer på slottsliknande bostad - en intressant historisk parallell är Truedsholm



Denna text handlar om en både mer historisk och samtidigt framåtsyftande aspekt på ägaren av Gekås plan att bygga en slottsliknande bostad på gården Ängarna nära Svartrå. Hans plan godkändes i juni av bygglovsnämnden i Falkenberg. Den är därefter överklagad dels av mig och Mats Widgren, dels av Naturskyddsföreningen i Varberg. 

I bygglovsnämndens beslut framgår att Kulturmiljö Halland, en del av Hallands kulturhistoriska museum, avstyrker planen av det skälet att slottet bryter för stark mot platsens och landskapets befintliga kulturmiljö. Stadsarkitekten har samma åsikt om slottets karaktär, men tar sen tillbaka detta genom att breda ut sig över vilken betydelse avvikande arkitektur kan få för framtiden på det sättet att den intresserar folk. Han tar två exempel från den mer rika och feodalt präglade Hallandsslätten, nämligen Hjuleberg och Mostorp. 

I överklagandet från mig och Mats Widgren menade vi att "avvikande" arkitektur inte självklart är "bra" eller "hållbar" arkitektur. Vi menade också att det säkert finns många exempel på byggnader med "avvikande" arkitektur i Halland som rivits i förtid av detta eller andra skäl. Just då kom jag inte på nåt relevant exempel, men frågan har gnagt i mitt bakhuvud. 




Holma ö idag, en del av naturreservatet Skogsbo

Av en slump ramlade jag över ett historiskt exempel som är av stort intresse i samband med diskussionerna om ägaren av Gekås slottsplaner. Det ligger dessutom geografiskt rätt nära platsen där slottet enligt planen ska uppföras, avståndet är cirka sex kilometer i riktning sydväst, och i ett landskap av liknande karaktär. 



Jag satt och bläddrade lite förstrött i en av de böcker som mina nyligen bortgångna svärföräldrar lämnat efter sig. Den heter "Kartor över Halland 1482-1718" och gavs ut 2010 av Länsmuseet Varberg. Plötsligt låg där uppslagen en två-sidig artikel (s 32-33) om Truedsholm av Pär Connelid. Först en bit in i texten förstod jag att den handlade om en plats av stort intresse i samband med Gekås-ägarens slottsplaner. 



På en halvö i Byasjön strax norr om Ästad gård, på nya kartor kallad Holma ö, men på äldre kartor från slutet av 1500-talet Truedsholm eller Trudesholm, finns en fornlämning. 



Där på Truedsholm finns flera husruiner, de två största cirka 20 meter i sida, vilket inom parentes förresten är ungefär lika med det planerade slottet på Ängarna (grundyta 425 kvadratmeter). 



Det finns inga andra uppgifter än kartorna om platsen i skrivet källmaterial. Vissa arkeologiska undersökningar har gjorts, bl a dykningar nära stranden och en mindre utgrävning. De ger vid handen att det rör sig om någon typ av medeltida "adlig storgård" som primärt inte hade försvarssyften. Att det står "borgruin" på nya digitala kartor saknar således vetenskaplig täckning.



Två meningar cirka två tredjedelar in i texten fick mig att verkligen vakna till:

"Bebyggelsen på platsen ska snarast tolkas som en "social befästning". Den som valde att bosätta sig på Truedsholm gjorde det inte i första hand av försvarsskäl, utan för att markera en avvikande samhällelig ställning gentemot befolkningen på övriga gårdar i området."

Bingo! Den här formuleringen kunde lika gärna handla om Gekås-ägarens slottsbygge på Ängarna. Vad är det annat än en ny-rik persons skrytbygge för att visa för vilken särställning man har? Den planerade byggnaden passar som många initierade påpekat alls inte in i bygden.




Rester av stengrund på Holma ö

Tänkvärt är att byggnaderna på Truedsholm inte finns kvar idag. De var "avvikande" och det som återstår idag är ett par stenhögar. Som av ytterligare en slump finns tre sidor tidigare i samma bok (s 29) en kort artikel om en annan "avvikande" byggnad som försvunnit. Artikeln handlar om det medeltida Ås cistercienserkloster som låg vid Viskans utlopp. Av det återstår idag ens knappt en stenhög. Klostret avvecklades under reformationen. De stenar som hade använts för klostrets ovanjordiska delar gick i slutet av 1500-talet till återuppbyggnad och modernisering av Varbergs fästning. Detta var samma öde som den mer kända Alvastra klostermiljö vid Omberg i Östergötland gick till mötes. Där gick stenen till bygget av Vadstena slott. 

Om nu ägaren av Gekås tyvärr inte tar sitt förnuft till fånga utan låter bygga sin slottspastisch, då är det värt att ägna en tanke åt frågan om vem som vill och har råd att köpa det säkert svindyra slottet när ägaren av Gekås inte längre finns eller tröttnat på att bo där. Min prognos är att det kommer att saknas köpare varefter slottet kommer att stå tomt en tid och förfalla som den nuvarande gården efter bröderna Rune och Arvid Svensson. Slottet säljs sen billigt som stenbrott, varefter bröderna Svensson går igen och återuppbygger sin vackra Hallandsgård. 



Det tomma boningshuset på Ängarna idag


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar